forska i stora boken.blogg.se

Copyright © Svensk översättning AA Sverige 1974,2001,2017 Jag tänkte skriva i från den nya stora boken. Ta några meningar och sedan reflektera dem. Folk får gärna kommentera mina inlägg.

Varför söp jag?

Kategori: Min nykterhet

Ännu ett litet avsnitt från Stora boken avsnittet Det finns en lösning.
 
Detta är inte på något sätt en uttömmande beskrivning av den verklige alkoholisten, eftersom våra beteende-mönster varierar. Men den kan tjäna som en ungefärlig identifikation av honom.
  Varför beter han sig så här? Om hundratals erfarenheter har visat honom att ett glas innebär ännu ett stort nederlag med allt lidande och all förödmjukelse som följer med, varför tar han då detta enda glas? Varför kan han inte hålla sig nykter? Vart har det förnuft och den viljestyrka tagit vägen, som han fortfarande visar då och då när det gäller andra saker?
  Kanske kommer det aldrig att finnas ett fullständigt svar på dessa frågor. Åsikterna går rejält isär om varför alkoholisten reagera annorlunda än normala människor. Vi vet inte säkert varför man kan göra så litet för honom när han väl passerat en viss punkt. Vi kan inte lösa gåtan.
  Vi vet att så länge alkoholisten undviker alkohol, vilket han kan göra under månader och år, reagerar han ungefär som andra människor. Vi är lika säkra på att något händer, både fysiska och psykiskt, så fort ha får alkohol i kroppen, som gör det praktiskt taget omöjligt för honom att sluta. Varje alkoholists erfarenhet bekräftar detta med stor tydlighet.
   Dessa iakttagelser skulle vara teoretiska och meningslösa om vår vän aldrig tog det första glaset och där igenom satte igång det förskräckliga kretsloppet. Alkoholistens huvudproblem är därför centrerat till sinnet snarare än till kroppen. Om man frågar honom varför han satte igång det där senaste ruset, är det högst sannolikt att han kommer att erbjuda dig en av hundra bortförklaringar. Ibland uppvisar dessa ursäkter en viss sannolikhet, men ingen av dem är egentligen begriplig i ljuset av de förödande konsekvenser en alkoholists supande har. Det är ungefär samma filosofi som drev mannen som hade huvudvärk att slå sig själv i huvudet med en hammare för att inte känna värken. Om man gör en alkoholist uppmärksam på det bedrägliga i detta resonemang, kommer han antingen att avfärda det med ett skratt eller bli irriterad och vägra att tala om det.
   En och annan gång kanske han säger sanningen. Och sanningen är oftast, konstigt nog, att han inte vet mer än du varför han tog det där första glaset. En del suputer har ursäkter som de tidvis är tillfredställda med.Men innerst inne vet de faktiskt inte varför de gör som de gör.
Ja varför söp jag? Det berodde på att jag var rädd och ville fly. Jag visste att precis som mina föräldrar gjorde, de blev ju annorlunda. Många gånger gladare, men även mycket ilska, de blev anorlunda när de drack.
Jag upptäckte att även jag blev annorlunda när jag drack alkohol. Jag vågade mer, men gjorde bort mig mera. Hur många gånger sa jag inte när jag gick i högstadiet, och hade gjort bort mig och mådde dåligt "aldrig mer ska jag dricka alkohol!"
Fast helgen efter så började jag tänka "den här gången så kommer jag inte att göra det" fast likt förbannat sker det samma sak. Klart att det är ett sjukt beteende att jag aldrig lärde mig ut av mina misstag.
Jag har lärt mig det att jag nu mera inte säger att jag kommer att vara nykter resten ut av mitt liv, (hoppas att jag är det) utan att jag bara är nykter i dag. Att ta en dag i taget. Jag får inte glömma bort hur det var när jag var aktiv. Det kommer jag att göra om jag slutar att gå på möten och lyssna på de som har gått före och även de som precis har vart i skärselden med allt supande och alla misstag vi begår när vi inte är i våra sinnens fulla bruk.
 
 
Kommentera inlägget här: