forska i stora boken.blogg.se

Copyright © Svensk översättning AA Sverige 1974,2001,2017 Jag tänkte skriva i från den nya stora boken. Ta några meningar och sedan reflektera dem. Folk får gärna kommentera mina inlägg.

Tron på en Kraft större än mig själv

Kategori: Min nykterhet

Fortsätter med VI AGNOSTIKER.
 
I början var detta allt vi behövde för att på börja andlig tillväxt, för att inleda vårt första medvetna förhållande till Gud så som vi uppfattade Honom. Därefter kom vi på oss själva med att acceptera många saker som då föreföll vara helt utom räckhåll. Detta var tillväxt, men om vi ville utvecklas, var vi tvungna att börja någonstans. Vi använde alltså vår egen uppfattning, hur begränsad den än var.
   Vi behövde bara ställa oss en enda kort fråga: "Tror jag nu, eller är jag åtminstone villig att tro, att det finns en Kraft som är större än mig själv?" Så snart en människa kan säga att han tror eller är villig att tro, försäkrar vi honom med eftertryck, att han är på rätt väg. Det har gång på gång bevisats för oss att en förunderligt verkningsfull andlig struktur kan byggas på denna enkla hörnsten.
   Detta var strålande nyheter för oss, eftersom vi tidigare hade tagit för givet att vi inte kunde använda oss av andliga grundsatser om vi inte samtidigt utan vidare godtog ett antal uppfattningar, som föreföll oss svåra att tro på. Vi svarade ofta så här när människor föreslog oss andliga lösningar: "Jag önskar att jag hade vad den mannen har. Jag är säker på att det skulle fungera om jag kunde tro som han tror. Men jag kan inte acceptera som verkligt sanna de många trossatser som är så uppenbara för honom". Därför var det en tröst att få veta att vi kunde börja på en enklare nivå.
  Förutom en skenbar oförmåga att utan vidare acceptera trons kraft fann vi ofta att vi var handikappade på grund av envishet, känslighet och oförnuftiga fördomar. Många av oss har varit så överkänsliga att även ett tillfälligt om-nämnande av andliga ting har fått oss att vända alla taggarna utåt. Den sortens tänkande var vi tvungna att överge. Även om en del av oss gjorde motstånd, var det inte någon större svårighet för oss att göra oss kvitt sådana känslor. Inför hotet att gå under av alkoholism blev vi trots allt snart lika öppna för andliga frågor som vi hade försökt bli på andra områden. I detta avseende var alkoholen en starkt pådrivande faktor. Till slut drev den oss in i ett tillstånd av resonlighet. Ibland var detta en långdragen process: vi hoppas att ingen annan ska behöva hänga fast vid sina fördomar lika länge som en del av oss gjorde.
   Läsaren kanske fortfarande frågar sig varför han ska tro på en Kraft som är större än han själv.
Jag tror på nykterheten, jag började tro på AA. Den grupp som jag gick till och fann min nykterhet. Jag tror på de som hade gått före mig. De som hade längre nykterhet än vad jag själv har. Börjar tro på mig själv. Tro på Bill och Bob som skapade denna bok och denna gemenskap. Inse att om jag skull börja tro på att jag skulle kunna dricka igen skulle jag helt förlorat allt jag redan hade byggt upp. I kväll är det möte i min hemma grupp där jag fann nin nykterhet till slut. Det var för tjugo år sedan, och vi är ett gäng äldre nyktra gubbar som har lyckats ta en tag i taget och vi tror på nykterheten.
Kommentera inlägget här: